CCAP – Petrolio22

I en befolkad bassäng tömd på vatten pågår samtal om språk, makt och intellektuell ansträngning. Vilka är de märkliga kreatoiderna som tycks smälta in i det kritvita kaklet som både levande varelser och objekt?
Filmskaparen Pasolinis ofullbordade roman ”Petrolio” publicerades hösten 1992, 17 år efter hans död. I november 1994 presenterade Cristina Caprioli ”Petrolio – ackumulation av materia”, en koreografi som utifrån Pasolinis text förlitade sig på poesins politiska kraft. Tjugo år senare, november 2014, producerade Cristina Petrolio2, återigen ett arbete som bejakade Pasolinis förtroende för språk, poesi, stramhet, intellektuell ansträngning, visuellt vältrande, maktpolitik, våld och erotik. Då genom en omläsning av hans sista film ”Salò, eller Sodoms 120 dagar”. Petrolio2 blev en poetisk barrikad, framförd i en tom bassäng av en flock kreatoider och en poet i kollektivt krypande, lyssnande, talande, återgivande av texter av Johan Jönson, Pier Paolo Pasolini och Marquis de Sade.
+ Visa hela texten